Den trevliga upptagna killen

I torsdags blev det en helkväll ute som jag trodde. Jätteroligt var det. På sista stället stod jag i baren och skulle beställa vin. Träffade en jättesöt och trevlig kille. Vi klickade och skrattade. Jag bjöd med trevliga killen och hans sällskap till att sitta med oss vid vårat bord. Nu var vi singlar kvar, tre par hade redan avvikit. Sagt och gjort, trevliga killen gjorde oss sällskap. Sen hälsade jag på en annan kille vid ett bord och då stack trevliga killen. Min kompis tyckte sig känna igen honom och vi letade då upp den trevliga killen på FB. Och i vinets tillfälle skickade jag en vänförfrågan. Han accepterade. Jag skrev till honom "Vad hände". Så snackade vi lite. hans kompis var för full så de drog. Jag skrev också "Kom tillbaka, kom hit". Han svarade "Jag har flickvän : ( ". Fan då. Men han bekräftade hur trevligt det var att träffa mig. Och bra sagt av honom, shady snubbar är skit. Jag såg ingen relationsstatuspå hans sida. Sen såg jag ju flera inlägg där han blivit taggad av en tjej, flickvännen. Just my luck.

Igår, fredag, gick jag loss lite på Tinder. Bokade in en dejt IDAG med en snygg kille. Han bor en timme bort med buss. Vi har pratat på telefon också. Han låter jättetrevlig. Jag har nu på morgonen skrivit att jag inte kan. Han har inte svarat ännu. Vi skulle ses kl 14. Jag orkar inte med den här pressen från Tinder. Hur man ser ut. Bli godkänd. Och vara en timme bort. Analyserande efter dejten "hur gick det, gillade jag honom, gillade han mig?". Orkar inte med drama i mitt eget huvud. Sen känner jag mig lite blä efter torsdagens galej. Var trött igår. I min ålder märker man ju av att man varit ute så semestern inleddes lite halvt bakfull. Kroppen tål inte sånt så bra längre. Jag hade säkert gått på dejten om jag känt mig lite piggare och fräschare. Idag vill jag träna och pyssla hemma. Typiskt mig att in the moment vara impulsiv för att sen lugna jag ner mig och ändra mig. Går från YOLO till HELL NO.

 

Hellu semester!

Nu har jag gått mina fem veckors semester. Fredagen tar jag ut i kompledighet. Nu blir det fokus på mig själv och inte deppa ihop om jag spenderar tre soliga dagar för mig själv. Får bjuda in mig själv hos brosan och barnen eftersom de är föräldralediga just nu.

Ikväll ska jag ut och äta som sagt. Det ska bli trevligt och hoppas det kan finnas något snyggt att prata med. Fast är jag med vänner så är jag med vänner. Jag ser inte ett ragg som målet eller spanar när jag umgås med dem. Det är bara en bonus. Man vet ju aldrig. Mitt femåriga förhållande, han var ett one night stand. Jag hade faktiskt varit på dejt under dagen med en äldre kille. Sen gick jag ut med mina vänner spontant och träffade på honom. Så det kan gå! Nu för tiden är målet att byta nr. Inte köra en bortamatch. Ibland brukar jag faktiskt låta bli att raka fiffin och benen för jag VET att jag inte kommer gå hem till någon med bush a la 70-tal. Och sen brukar jag ha fula trosor. Så strategiskt av mig. Jag är ganska flörtig av mig så, det är för att hålla tillbaka mig själv. Sen är jag alltid rädd för ligga med någon random som sen känner en kille jag är genuint intresserad av. Det skulle bara förstöra om jag träffade min kärlek så har jag legat med hans bästa vän. Ett onödigt one night stand.

Kvällens outfit blir en svart längre kjol och en kortare tight top. Jag har stora bröst och är lite obekväm med tight upptill men ikväll ska jag se sexig och snygg ut som fan. Peppad på en trevlig kväll med vännerna.  + fiffin är rakad så vem vet vad som händer hehehe.

 

 

Single and ready to mingle

Arroganta skejtarsnubben sa följande "Hm, jag skulle kunna hänga med dig.. Om en massage ingår". (Tydligen när jag var svinfull hade jag masserat honom. NÅJA. Bättre än ett blow-job. Fast såna gör jag bara i relationer. Det är sjukt intimt tycker jag).  Nä sa jag. Men öl och hänga? "Jag har inget behov av öl". Burned. Det var kuken som signalerade att vi kan ses om du garanterar mig massage = vi kommer nog ligga. SÅ GLAD vi inte låg. Jag tog bort matchningen på Tinder. Kaxiga jävla ungjävel. Och ja, jag bjuder på att jag framstod som superintresserad av honom.

 Men vet ni vad! Till något bättre: Jag har hela tre a night on the town inbokat.  Wihoo! I veckan blir det ut och äta. Visserligen med ett par men troligen ska min kompis killes kompis med. Han är superrar. Inte en kille jag någonsin skulle bli intresserad av tyvärr. Vi är bara vänner. Han är som en bror. Kanske blir det en sen kväll eftersom han också är singel. Vi kan wingmanna varann. I helgen ska jag också träffa ett par. Och nästa vecka dinnerdejt med min kompis som också har en relation sedan flera år tillbaka. (Nämnde jag att jag var ensam singel bland vännerna?). Men de är ett sånt där par som aldrig ens postat något gulligull på sociala medier så många ifrågasätter deras relation. Vilket också är tråkigt. Som att bilden på sociala medier är sanning. Ärligt talat kände jag mig sjukt ensam igår. Jag grät. Det bara kom när jag skulle sova. Men sen hörde vänner av sig och jag kände YAY JAG HAR ETT LIV så känns det bra idag. Jag måste styra upp mina mörka tankar som gör mig ledsen. Tänker bara på hur jag ska försöka njuta av julen i år. Jag lär inte hitta en boyfriend på fyra månader när jag knappt fixat det på fyra år..

Bilden nedanför. SÅ JAG. Nån annan? Haha.

 

The game

Jag blev ihop med en kille som verkade ointresserad, han var sjukt trög på sms osv. Han har liksom gett mig falska hopp om alla andra snubbar. Ursäktande grejer som "han kanske är kass på att skriva" osv. Men jag borde inse rent krasst när man inte ställer en fråga om ens liv så spelar man ingen roll. Det här ragget. Vilken otrolig arrogant och kaxig konversation vi har. Inte ens en enda fråga om "vad jobbar du med, vad gör du, vad har du gjort i sommar" osv. Unga man. Samtidigt blir JAG sådär knäpp och vill skriva för att analysera om han kanske, kanske är intresserad eller inte. Jag borde lägga ner. Borde ta bort honom från Tinder för jag blir ju jätteknäpp. Måste komma ut och hångla med flera. Och är man 27 så är världen fortfarande ens playground. Jag ska satsa på män som är typ 36, 37. De är ofta ensamma. Happ, det där lilla roliga hoppet från igår är bortblåst. Känner mig bara irriterad. Desperata jag.

It's a match

Just nu skriver jag med det där yngre ragget som sov hos mig för ca 2 veckor sedan. Slentrianmässiga swipandet på tinder så dök han upp och vi matchade. Han kände igen mig. OKEJ, Kan vi inte bara dejta och ha det awesome bli kära och gifta oss? No chill.