Another one bites the dust

 Jag tror att den här killen, Den underbara  är en trevlig kille. Han svarade igår på om vi skulle ses "Ja det kanske skulle funka *smiley*. Han var ju hos sin kompis och drack öl och planerade sin resa. Fattar att han inte skulle släppa det och komma till mig. Men han tänker nog mest att ligget var najs. Najs att vara social med någon. Vad jag tolkat det som jobbar han mest i den andra staden där han bor. Han flyttade dit pga en tjej men de har gjort slut nu. Jag misstänker också det var därför han ville ha sån intensiv kontakt med mig för han kände sig ensam. Och jag är ju där ganska ofta. Fast i ensamhetens klor. Vi har kommunicerat mycket via appen Snapchat. PRESSURE. Jag klarar inte av ovissheten. Jag behöver veta om jag ska släppa honom eller inte. Jag ba körde på ändå.

Jag skrev att jag inte klarar av ovissheten och saknar respons. Och att jag förstår att det var en rolig grej för han va i stan. Du får ha det så bra.  Typ så skrev jag. Han svarade "Jaha.. Du får ha det så bra du med". Jag vet inte om han kände att JAG dissade honom. Jag blir ju så stolt. Vill visa att jag är inte dum, fattar du inte vill. Så jag skrev igen. ( Ja. Jag skäms inte, bara lite). Jag skrev: "Mitt klarspråk är snarare att jag gärna ses igen men du verkar inte lika intresserad av det".

Han svarade "Jag ses gärna igen jag är i xxxx". (När han är här också hälsar på alltså).
"Okey. Det kan vi göra"
"Bra :)"

Det här var på Snapchat. Han svarar på mina snaps. Men inte som innan. Sånt tänker jag på. Men. Men. Men skriker kritikern i mig. Han kommer ju inte komma hit för att hälsa på mig. Snarare vi kan ses och ligga medan han är här? Inte så att jag har uttalat att jag är ute efter något seriöst. Men nu låter jag honom vara. Han reser bort en vecka imorgon med en kompis. Vår intensiva kontakt har ju lugnat ner sig. Men han kanske är med en vän och inte vill vara osocial. Det är svårt med dessa sociala spel. Nu fick ju jag ett positivt svar i alla fall.

 Fan. Jag känner mig så DUM. För jag VET att man vet när någon vill ses igen. Då får man mycket respons. Men jag vill så gärna ha det svart på vitt. Berättade om honom för en kompis igår. Tre vänner vet om hur bra jag tyckte om dejten och om honom.  Hur SÄLLAN jag verkligen träffar någon som är så högt upp på alla kriterier jag vill ha hos en man. Kommer bli sjukt deppig av det här. Och direkt börjar jag anklaga mig själv. Knullbar, men inte tillräckligt snygg för att vara dejtbar.  Kan inte någon kille bara uppskatta hur nice det är att umgås. Det var så nice att umgås med honom. Jag kände ett sånt naturligt klick jag inte kännt på evigheter. Det här var så precious.

Det kommer dröja minst en månad innan vi ses igen för jag är upptagen varje helg hela augusti nu. Och han har bara en veckas semester utomlands. Sen jobbar han i den där andra staden. Och jag önskar ju att han hade sagt "Jag vill gärna träffa dig och hälsa på dig". Men förvisso kanske det var underförstått. FAN MAN VET INTE HUR FOLK FUNKAR. Han däremot kanske kommer komma hit oftare nu pga mig? Aja. Jag vet inte. Jag hoppas vi kan ses igen och ta det därifrån. Jag är ju galen. Det märker ni ju när vi läser hur jag resonerar och tänker. Det är väl för jag så gärna vill ha ett förhållande. Känns som det inte finns EN ENDA intressant kille förutom honom just nu. Måste hålla mig sysselsatt och lägga honom på is. Tindra efter ett nytt chattobjekt?